Matematik
Kursplan - Matematik
Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala, naturvetenskapliga, tekniska och digitala utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar intresse för och kunskaper om matematik och matematikens användning i olika sammanhang. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sin förmåga att använda matematik i vardagslivet. Den ska också ge eleverna möjligheter att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska begrepp och metoder. De ska också ges möjligheter att utveckla förtrogenhet med hur dessa kan användas för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. På så sätt får eleverna förutsättningar för ökad självständighet i vardagen. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att undersöka problem och matematiska begrepp, göra beräkningar samt för att presentera och tolka data.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att lösa problem och föra matematiska resonemang om lösningars rimlighet. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Eleverna ska genom undervisningen också ges möjligheter att utveckla förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera i både vardagliga och matematiska sammanhang.
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- förmåga att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- förmåga att lösa problem med hjälp av matematik och reflektera över lösningars rimlighet, och
- förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att kommunicera och göra beräkningar.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Taluppfattning och tals användning
- Naturliga tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje. Hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning.
- Hur naturliga tal används i elevnära situationer.
- Enkla tal i bråkform som del av helhet och hur de benämns.
- Olika räknesätt och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler och bilder.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
Algebra
- Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
- Enkla mönster och hur de konstrueras.
- Entydiga, stegvisa instruktioner och hur de uttrycks och följs. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner.
Geometri
- Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
- Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt och hur de benämns.
- Mätning av längd, massa, volym och tid med några vanliga måttenheter.
- Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.
Statistik
- Enkla tabeller och diagram och hur de används vid elevnära undersökningar.
Problemlösning
- Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.
Kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven använder och storleksordnar naturliga tal samt medverkar i att använda grundläggande matematiska begrepp.
Eleven medverkar i att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven medverkar i att lösa enkla problem i elevnära situationer med hjälp av matematik.
Eleven medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer.
Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven medverkar i att använda grundläggande matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Eleven medverkar i att använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven medverkar i att lösa problem i elevnära situationer med hjälp av matematik.
Eleven medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer.
Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven medverkar i att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Eleven medverkar i att välja och använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven medverkar i att lösa problem med hjälp av matematik. Dessutom bidrar eleven i kommunikation om rimligheten i olika lösningar.
Eleven medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer.
Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven använder grundläggande matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett delvis fungerande sätt.
Eleven använder delvis fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser enkla problem i elevnära situationer med hjälp av matematik.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt.
Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett delvis fungerande sätt.
Eleven väljer och använder delvis fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser enkla problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett enkelt sätt om rimligheten i olika lösningar.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt.
Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven använder grundläggande matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett fungerande sätt.
Eleven använder fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser relativt komplexa problem i elevnära situationer med hjälp av matematik.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.
Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett fungerande sätt.
Eleven väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser relativt komplexa problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett utvecklat sätt om rimligheten i olika lösningar.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.