Uttrycksformer såsom dans, rörelse och drama är djupt förankrade i människan och finns i många olika kulturer och miljöer. Inte minst i dagens internationella ungdomskultur kan man se en rik mångfald av kreativt skapande i olika gestaltningsformer. Medietekniken med sin snabba utveckling bidrar här med sin snabba utveckling.
Utbildningen i rörelse och drama ersätter för döva och hörselskadade utbildningen i musik för hörande. Utbildningen syftar till att främja känsla för gemenskap samt lust och glädje i att uttrycka sig i dans, rörelse, mim och drama. Kunskaper i ämnet förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. Deger fördjupad kompetens i ökar förmågan att analysera och värdera upplevelser inom de olika gestaltningsformerna samt att se ämnesövergripande samband. I rörelse och drama utvecklas egenskaper som ledarskap, ansvarstagande, samarbetsförmåga och kreativt tänkande ¿ kunskaper som bedöms är viktiga för framtidens samhälls- och yrkesliv.
Rörelse och drama är en del av kulturarvet. Utbildningen syftar därmed även till att främja en allmänbildning som lägger en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Att utveckla kroppsliga uttryck för egna idéer och tankar är en fråga om kulturell yttrandefrihet och ger verktyg för såväl etiska som estetiska ställningstaganden. De gränsöverskridande formspråk som finns i ämnet underlättar integrering och samverkan i skola och samhälle.
Skolan skall i sin undervisning i rörelse och drama sträva efter att eleven,
– utvecklar sin förmåga, kreativitet intresse för och lust att använda rörelse, mim, drama och dans för att kunna skapa, uttrycka och förmedla egna tankar och känslor,
– utvecklar sin kreativitet och sina kunskaper i att gestalta i drama, mim, dans och rörelse,som grund för skapande, individuellt och i grupp,
– och för självständig vidareutveckling i ämnet,utvecklar sin förmåga att analysera och tolka olika gestaltande uttryck och innehåll,
– blir förtrogen med ämnets beröringspunkter med andra kunskapsområden såsom bild, musik och media,
– utvecklar sin förmåga att använda IT som redskap för skapande i olika former.,
– får tillfälle att uppleva dövteater.
Ämnet rörelse och drama utgår från relationen uttryck, människa och samhälle. Centralt för elevernas kunskapsutveckling och lärande är att kommunicera med sin omgivning genom att skapa och gestalta i rörelse, mim, drama och dans. Ämnets kunskapskällor Källor till kunskaper i ämnet finns dels i kulturarvet traditionen, dels i det nya som växer fram i takt med medieteknikens, informationssamhällets och kulturlivets utveckling. Genom medietekniken kan ämnets historiska, mångkulturella och internationella aspekter belysas.
Grundläggande Bbegrepp inom ämnet rörelse och drama är rytmik, dans och rörelsekomposition. I ämnet finns ytterligare begrepp såsom sinnesövningar, övningar för kropps- och rumsuppfattning, poesi, mim, rollspel och dramatiska improvisationer. (över olika text- eller bildmotiv). Att uttrycka sig mimiskt är ett behov och en tillgång för döva och hörselskadade elever för vilka den visuella delen av språket är viktigast. I ämnet rörelse och drama utvecklas elevernas förståelse av sig själva och omvärlden, vilket bidrar till att forma den egna identiteten. Rörelse och drama förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje.
En viktig del i lärandeprocessen är samarbete och kommunikation med andra i eller utanför skolan.
En viktig del i lärandeprocessen är samarbete och kommunikation med andra i eller utanför skolan. GGestaltande och skapande i grupp är ämnets centrala samarbetsform där organisation, ledning och bedömning övas. Där utvecklas även kreativitet och förmåga att se och förstå samband mellan detalj och helhet. Ämnets olika gestaltningsformer är sociala och allmänkulturella redskap som kan användas på olika nivåer, alltifrån vardagliga gestaltningar till konstnärlig utövning. I den skapande processen ges också successivt utrymme för utveckling av en mer personlig och estetisk medvetenhet hos eleverna.
Ämnets kommunikativa uttrycksformer innebär många beröringspunkter med andra ämnen i skolan. Ämnet kan vara en konkret utgångspunkt och ett stöd för lärande i andra ämnen och för att uppnå skolans övergripande mål. Musik på dövas och hörselskadades villkor har också sin plats i ämnet.
Eleven skall
– kunna delta i olika förekommande övningar och känna till enkla rytmer,
– kunna improvisera och gestalta en saga eller en bild,
– kunna leda en övning,
– kunna delta i rörelsekompositioner, individuellt och i grupp,
– känna till skillnaden mellan teater, improvisation och mim,
– känna till och ha upplevt dövteater som konstform.
Eleven skall
– kunna använda sin kropp för att gestalta känslor, tankar och idéer i dans, mimisk och dramatisk form, både i färdiga kompositioner och genom improvisation,
– känna till viktiga begrepp och uttryck inom drama, rörelse, rytmik, dans och musik,
– kunna tillämpa centrala begrepp för ämnet i eget skapande och utövande,
– ha kunskaper om känna till ämnets uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturersamt samt kunna reflektera kring dessa,
– känna till några framträdande verk och utövare inom området.
Bedömningen av elevens kunskaper inom ämnet rörelse och drama skall ske på ett allsidigt sätt och ta hänsyn till elevens hela utveckling, också de personlighetsutvecklande och sociala aspekterna. Den skall ske utifrån tre centrala begrepp perspektiv: ¿ självständigt skapande, kritiskt granskande och kulturell allmänbildning.
Självständigt skapande omfattar färdigheter i rörelse, mim, drama och dans och förmåga att i rörelse och drama uttrycka känslor och tankar. Kritiskt granskande avser i vad mån eleven förmår att tolka, analysera och reflektera över olika gestaltningsformer ,deras innehåll och betydelse. Elevens förtrogenhet med olika kulturella begrepp och uttryck som ett led i allmänbildningen, är också en bedömningsgrund. Vidare bedöms den enskilda prestationen och elevens förmåga till samspel och interaktion med andra i skapandet.
Eleven arbetar medvetet med sitt komponerande och improviserande för att finna lämpliga uttrycksformer för sitt skapande.
Eleven reflekterar över egna erfarenheter och upplevelser av mimiska eller dramatiska uttryck.
Eleven använder begrepp och uttryck inom olika gestaltningsformer.
Eleven utövar danser från olika tider och kulturer.
Eleven använder sig obehindrat av olika uttrycksformer inom rörelse och drama.
Eleven använder gestaltande för att uttrycka tankar, åsikter och känslor och som ett redskap för kommunikation.
Eleven tar ansvar för skapande och improvisation i grupp.
Eleven ger exempel på några konstformer och relaterar dessa till olika historiska och kulturella sammanhang.